Ja det var en evighet sedan jag gjorde ett inlägg. Det har ju hänt en hel del under tiden. Himmel och helvete kanan lugnt säga... Nu trodde jag att när semestrarna började skulle allt plana ur, men oj så fel jag hade. Livet kan verkligen vändas upp och ner på en sek.
Utan att gå in på saker, så kan jag säga att vi har misst en underbar människa på denna jord.
Detta får mig att slungas år tillbaka och insikten infinner sig att livet är så skört så skört... Jag önskar att jag kunde ta bort smärtan, byta ut den mot en försäkran om att allt ska bli bra. Men det kan jag inte, jag kan bara finnas här. Finnas som stöd...
detta kommer bli början på min väg och förhoppningsvis kommer det fler inlägg framöver med en muntrare ton.
God natt min kära vänner glöm aldrig bort att just du är speciell, för det finns bara en av dig.