14 feb. 2011

Otroligt rädd

Min morgon börjar alltid vid sex halv sju. Wilton börjar gny och sen kommer Emms upp, men denna morgon var det nått som var fel....

Börjar vi halv sju; Wilton vaknar i panik skrik, jag hämtar upp honom och han är fortfarande riktigt trött. Han är ledsen, trött och vill bara ligga nära mig. Visst brukar han kunna mysa, men det var inte som det brukar. Man hörde smärtan i hans gråt och mitt hjärta gick i tusen bitar.
Efter att försökt få honom att lägga sig och vila/sova, gav jag upp. Han kunde helt enkelt inte somna om, nu ville han inte längre höra på sin mamma. Kommer ner och inser att jag måste försöka få tag på en läkare. Innan jag når telefonen, kommer en kaskadkräkning och rädslan i mig blev fruktansvärd. Vad hade hänt? Vad led han av?
Ringer sjukhuset och där är man tvungen att sitta i 35 j*vla minuter. Under den tiden kommer en kaskadkräka igen... Bara att byta kläder och insikten att jag måste till ett sjukhus infinner sig.
Alla möjliga teorier flög genom mitt huvud, öroninflammation, hjätnhinneinfamation mm. Lunginflamation var nog det absolut värsta jag så framför mig.... När jag monterat ihop barn, väska äntligen fått på mig kläder för att åka ser jag ner på lille Wille. Helt borta, som i en annan värld.
Där slog skräcken in!!! Slänger mig på telefonen ringer Robert, mamma och pappa, mormor och Gunbritt....
Moster J kom till sjukhuset och mötte upp. Hon hjälpte med Emmsan så jag kunde slappna av med Wilton. Kom sent om sider in och läkarn kollar öron, hals och lyssnar på lungorna. Han konstaterar att W inte har en deffenitiv öroninflamation, men öran gör troligtvis ont sa han.
Febern hade stigit, men lugnorna var ok.
Lugnet i min kropp började infinna sig och nu rider vi ut  den här stormen med molipect, näsdroppar och febernedsättande.

I denna stund har W sovit i en 45 min, hoppas han får sova inatt också. Får bädda upp så ha inte blir tjock i halsen.
E ska få grillkorvsmiddag medans jag och R ska äta kyckling encheladas.

Min valentine blir en extremt långsam sådan... de finns säkert andra som kan tycka det ok att pröjsa 49 spänn för en ros...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar